Läkarintyg för körkort: En komplett guide för dig

Att ha körkort är en frihet och ofta en nödvändighet i vardagen. Men för att säkerställa att trafiken är trygg, ställs det medicinska krav på förare. I vissa situationer behöver du därför komplettera din ansökan om körkortstillstånd, din förnyelse av högre behörighet eller din behållning av körkortet med ett särskilt läkarintyg – ett läkarintyg för körkort. Kanske har Transportstyrelsen bett om ett sådant intyg, eller så vet du att du tillhör en grupp förare som regelbundet måste lämna in det.

Den här guiden är till för dig. Vi går igenom varför intyget behövs, vad läkarundersökningen innebär, vilka medicinska tillstånd som kan påverka körförmågan, hur processen går till steg för steg, och vad du kan förvänta dig. Målet är att ge dig all information du behöver för att känna dig trygg med processen kring ditt läkarintyg.

Varför behöver just du ett läkarintyg för körkort?

Anledningarna till att Transportstyrelsen kan kräva ett läkarintyg varierar. Det handlar alltid om att bedöma din medicinska lämplighet att köra fordon på ett trafiksäkert sätt. Här är några av de vanligaste orsakerna:

Förnyelse av högre behörigheter: Om du har körkort för tung lastbil (C, CE) eller buss (D, DE), behöver du regelbundet (oftast vart femte år upp till 65 års ålder, sedan oftare) lämna in ett läkarintyg i samband med förnyelse. Detta beror på det större ansvaret och de högre kraven som ställs på förare av dessa fordonstyper.
Vissa medicinska tillstånd: Om du har eller utvecklar en medicinsk sjukdom eller ett tillstånd som kan påverka din körförmåga, måste du (och din läkare) rapportera detta till Transportstyrelsen. Detta kan inkludera synproblem, diabetes, neurologiska sjukdomar (som epilepsi, stroke), hjärt-kärlsjukdomar med risk för plötslig händelse, sömnstörningar, psykiska sjukdomar eller problem med alkohol/droger.
Hög ålder: För förare med högre behörigheter ökar frekvensen av läkarintygskrav med åldern. Även förare med enbart B-körkort kan i sällsynta fall behöva lämna intyg vid hög ålder om det finns specifika medicinska funderingar.
Efter återkallelse av körkort: Om ditt körkort har återkallats på grund av medicinska skäl, eller på grund av rattfylleri/drogpåverkan, kan ett läkarintyg (ofta med särskilda prover och bedömningar) krävas för att du ska få tillbaka det.
Ansökan om taxiförarlegitimation: För att få taxiförarlegitimation krävs alltid ett läkarintyg som visar att du uppfyller de särskilda kraven för yrkesmässig trafik.

Det är viktigt att förstå att syftet med intyget inte är att “straffa” dig för att du har ett visst medicinskt tillstånd, utan att säkerställa att du säkert kan framföra ett fordon för din egen och andras skull. Många medicinska tillstånd är välkontrollerade och hindrar inte bilkörning, men en medicinsk bedömning krävs för att bekräfta detta.

Vad innebär läkarundersökningen?

Läkarundersökningen för körkort är inte en heltäckande hälsokontroll, utan fokuserar på de medicinska aspekter som är relevanta för din förmåga att köra bil säkert. Undersökningen varierar beroende på varför du behöver intyget och vilka eventuella hälsoproblem du har.

En standardundersökning kan inkludera:

Synkontroll: Detta är en mycket viktig del. Läkaren kontrollerar din synskärpa med och utan eventuella korrigerande linser/glasögon. Synfältet kan också testas, liksom färgseende och mörkerseende om det finns specifika indikationer för det. Nedsatt syn är en av de vanligaste orsakerna till att körtillståndet kan begränsas eller nekas.
Hörselkontroll: En enklare bedömning av din hörsel görs. God hörsel är viktigt för att uppfatta ljud i trafiken (sirener, tutningar etc.).
Blodtrycksmätning: Högt eller mycket lågt blodtryck kan i sällsynta fall påverka körförmågan.
Allmän bedömning: Läkaren ställer frågor om din hälsa, medicinska historik, eventuella sjukdomar, mediciner du tar och om du har upplevt symtom som kan påverka din körning (t.ex. svimningar, yrselattacker, kramper, plötslig trötthet). En enklare fysisk undersökning kan också göras för att bedöma motorik, koordination och vakenhet.

För vissa specifika skäl kan ytterligare tester krävas:

Diabetes: Bedömning av hur väl din diabetes är kontrollerad, risk för hypoglykemi (lågt blodsocker), och eventuella komplikationer som påverkar syn eller känsel.
Neurologiska sjukdomar: Bedömning av anfallsfrihet vid epilepsi, konsekvenser av stroke (t.ex. förlamningar, kognitiv påverkan), bedömning av sömnapné.
Psykiska sjukdomar/Kognitiv nedsättning: Bedömning av symtomens påverkan på omdöme, uppmärksamhet, reaktionstid och planeringsförmåga.
Alkohol/Droger: Prover (t.ex. blodprover som CDT, PEth, eller urinprover) för att bedöma konsumtion eller avhållsamhet.

Läkaren fyller sedan i ett standardiserat läkarintyg som skickas till Transportstyrelsen. Det är viktigt att veta att läkaren bedömer din * medicinska lämplighet att köra enligt gällande föreskrifter*, inte om du är en “bra” förare i övrigt.

Vanliga medicinska tillstånd och läkarintyget

Många medicinska tillstånd kan i vissa fall eller om de är okontrollerade, innebära en risk i trafiken. Transportstyrelsen har tydliga föreskrifter om vilka krav som gäller vid olika sjukdomstillstånd. Här är en översikt (observera att detta är exempel och inte en uttömmande lista – bedömningen är alltid individuell):

Medicinskt Tillstånd / Anledning	Vem behöver vanligtvis intyget?	Exempel på bedömning/tester
Förnyelse högre behörigheter (C, D)	Förare med C, CE, D, DE körkort, regelbundet (oftast vart 5:e år).	Syn (skärpa, fält, färg), hörsel, blodtryck, allmän hälsobedömning, medicinlista.
Diabetes (särskilt Insulinbehandlad)	Förare med diabetes, särskilt de som behandlas med insulin eller vissa tabletter.	Risk för hypoglykemi (känningar), hur välkontrollerad sjukdomen är, eventuella komplikationer (syn, känsel).
Synnedsättning	Personer med synproblem utöver vad som kan korrigeras till minimikraven för körkort.	Synskärpa med och utan korrektion, synfältstest (t.ex. Goldmann eller Humphrey), bedömning av dubbelseende, mörkerseende.
Epilepsi	Personer med diagnostiserad epilepsi eller enstaka oprovocerade epileptiska anfall.	Anfallsfrihet under viss tid (beroende på typ av anfall och behörighet), neurologisk bedömning, EEG.
Sömnapné (grav)	Personer med allvarlig obstruktiv sömnapné som påverkar vakenheten dagtid.	Behandlingsefterlevnad (t.ex. CPAP), bedömning av dagtrötthet (t.ex. Epworth Sleepiness Scale), specialistutlåtande från sömnläkare.
Hjärt- & Kärlsjukdomar	Vissa allvarliga rytmrubbningar, nyligen genomgången stroke/TIA, svår kärlkramp, vissa hjärtsviktstillstånd.	Bedömning av risk för plötsliga händelser, kardiologisk utredning, neurologisk bedömning.
Psykiska Sjukdomar/Kognitiv Nedsättning	Vissa allvarliga tillstånd (t.ex. bipolär sjukdom med täta skov, svår AD/HD, demens).	Bedömning av omdöme, koncentration, reaktionstid, impulskontroll, minne. Neuropsykologisk testning kan krävas.
Alkohol- eller Drogproblem	Personer med beroende/missbruksproblematik, eller de vars körkort återkallats p.g.a. rattfylleri/drograttfylleri.	Regelbundna prover (t.ex. CDT, PEth, urinprover) för att visa nykterhet/drogfrihet, bedömning av behandlingsresultat.
Efter Indragning/Återkallelse	Personer som ansöker om att få tillbaka körkortet, ofta p.g.a. medicinska skäl eller risk för trafiknykterhetsbrott.	Beroende på anledning till återkallelse – kan innebära omfattande medicinska utredningar, prover m.m.

Det är din skyldighet som förare att rapportera om du får en sjukdom som kan påverka din körförmåga. Din läkare har också skyldighet (anmälningsplikt) att rapportera till Transportstyrelsen om de bedömer att du på grund av medicinska skäl utgör en fara i trafiken och inte följer läkarens råd.

Processen steg för steg

Att skaffa ett läkarintyg för körkort kan kännas byråkratiskt, men om du vet stegen är det en hanterbar process:

Identifiera behovet: Du får oftast information om att du behöver ett läkarintyg direkt från Transportstyrelsen (t.ex. i samband med en ansökningshandling eller ett brev). Om du har ett nytt medicinskt tillstånd som kan påverka körningen, kan din behandlande läkare informera dig om behovet.
Välj vårdgivare och boka tid: Läkarintyg för körkort kan utfärdas av legitimerade läkare. Du kan vända dig till din vårdcentral, men många väljer en privat mottagning som specialiserar sig på just körkortsintyg. Privata kliniker har ofta kortare väntetider men en högre kostnad. Jämför gärna priser.
Förbered dig inför besöket:
- Ta med giltig ID-handling.
- Ta med eventuella glasögon eller kontaktlinser som du använder när du kör.
- Ha en aktuell lista över dina mediciner.
- Om du har fått ett brev från Transportstyrelsen eller en specifik remiss från en annan läkare, ta med den informationen.
- Var beredd att berätta om din medicinska historik och aktuella hälsa.
- Om du behöver ta prover (t.ex. blodprover vid alkohol/drogproblematik), se till att du följer de instruktioner du fått innan besöket (t.ex. fasta).
Genomgå läkarundersökningen: Läkaren utför undersökningen enligt beskrivningen ovan och ställer relevanta frågor.
Läkaren utfärdar intyget: Efter undersökningen fyller läkaren i det standardiserade läkarintyget. Många läkare och kliniker skickar idag intyget digitalt direkt till Transportstyrelsen, vilket är smidigt och snabbt. Annars får du intyget i pappersform för att själv skicka in det.
Intyget handläggs av Transportstyrelsen: När Transportstyrelsen mottagit intyget påbörjas handläggningen av ditt ärende.
Besked från Transportstyrelsen: Transportstyrelsen fattar beslut baserat på läkarintyget och gällande föreskrifter. De kan godkänna ditt körkort/tillstånd, ställa särskilda villkor (t.ex. att du måste använda glasögon, eller lämna regelbundna intyg), eller i sällsynta fall besluta att du inte uppfyller kraven och att körkortet/körkortstillståndet inte kan beviljas eller måste återkallas.

Handläggningstiden hos Transportstyrelsen kan variera beroende på deras arbetsbelastning och hur komplicerat ditt ärende är. Det är därför klokt att inte vänta till sista stund med att skaffa intyget, särskilt om det gäller en förnyelse av högre behörighet.

Viktiga saker att tänka på

Kostnad: Kostnaden för läkarintyget ingår inte i högkostnadsskyddet och varierar mellan olika vårdgivare. Räkna med en kostnad på allt från cirka 800 kr upp till över 2000 kr, beroende på var du går och hur omfattande undersökningen måste vara. Kontrollera priset när du bokar tid.
Ärlighet: Var helt ärlig mot läkaren om din hälsa. Att undanhålla information kan leda till farliga situationer i trafiken och få allvarliga konsekvenser om det uppdagas.
Tidplanering: Boka tid för läkarundersökningen i god tid innan ditt körkort/körkortstillstånd upphör att gälla, eller inom den tidsram som Transportstyrelsen har angett.
Digitalt eller papper: Försök om möjligt välja en mottagning som skickar intyget digitalt. Det minskar risken för att intyget tappas bort och snabbar ofta upp processen.

Vanliga frågor (FAQ)

Här är svar på några frågor som ofta dyker upp:

Hur lång tid tar det att få läkarintyget till Transportstyrelsen? Själva undersökningen tar oftast 20-40 minuter. Om intyget skickas digitalt bör det nå Transportstyrelsen inom några dagar. Om du får det på papper och postar det, tar det längre tid. Handläggningstiden hos Transportstyrelsen varierar sedan, från några veckor upp till flera månader i mer komplicerade ärenden.
Vad kostar ett läkarintyg för körkort? Priset varierar stort, från cirka 800 kr till över 2000 kr, beroende på klinik och omfattning. Det ingår inte i den vanliga sjukvårdstaxan eller högkostnadsskyddet.
Kan vilken läkare som helst skriva intyget? Ja, en legitimerad läkare kan utfärda intyget. Däremot måste läkaren ha kunskap om Transportstyrelsens föreskrifter för medicinsk lämplighet att köra, och använda den korrekta blanketten eller det digitala systemet. Vissa läkare eller kliniker har mer erfarenhet av att utfärda just körkortsintyg.
Måste jag informera Transportstyrelsen om min sjukdom själv? Ja, som förare har du en skyldighet att själv rapportera om du får en sjukdom eller ett tillstånd